Kyrkans
uppkomst
Vadstena klosterkyrka började
byggas omkring 1369. Klosterkyrkan kallas ocks?Blåkyrkan eftersom den
är byggd av blågr?kalksten från Omberg. Den invigdes 1430 i närvaro av
kung Erik av Pommern och rikets stormän samt biskopen från Linköping.
Kyrkan är byggd efter Birgittas mycket noggranna
anvisningar. Hon tyckte inte att klosterkyrkan skulle ha några dekorationer,
utan vara enkel och ödmjuk. Undantag gjordes änd?från detta påbud
och ett exempel är valvens dekorativa målningar som upptäcktes vid restaureringen
1978-1983. Även väggarna har varit putsade och vitkalkade. Om de varit
dekorerade är det ingen som vet.
Kyrkan ser inte likadan ut idag som den gjorde
p?medeltiden. Förutom att den var vitkalkad invändigt fanns
en läktare för nunnorna, ett mariaaltare i öster, en processionsläktare
och ett räcke som skilde klosterfolket från vanliga människor. I kyrkan
fanns ocks?ett sextiotal altare.
Församlingskyrka
År 1829 blev Klosterkyrkan en församlingskyrka för Svenska kyrkan. Tidigare
var den inte öppen för allmänheten. D?och d?hade den använts till
bröllop och stora fester, ofta med kungliga personer som arrangörer.
Varje år besöks Klosterkyrkan av tusentals
turister. För skolklasser finns särskilda "upplevelsevandringar" d?barnen
får kl?ut sig till munkar och nunnor och leva sig in i hur man levde
i ett medeltida kloster. Upplevelsevandringarna arrangeras av Vadstena
församling. Vadstena turistbyr?anordnar ocks?guidade turer.
Kyrkan används inte bara av Vadstena församling
utan lånas ocks?ut till bland annat den katolska kyrkan.
Inredningen
I kyrkan finns många fina skulpturer
och konstskatter, t ex Birgittaaltarskåpet och ett av Sveriges vackraste
triumfkrucifix. Till kyrkans absoluta klenoder hör Birgittas relikskrin.
Det är ett sammetsklätt träskrin med förgyllda beslag. Skrinet är tillverkat
i klostret och innehåller 23 skelettdelar och tv?huvudskålar. De är från
Birgitta och hennes dotter Katarina. Den stora orgeln är från 1933 och
är byggd av E A Setterquist & son. Kororgeln byggdes 1950 av Nils Hammarberg.
Kyrkan har genomgått tre omfattande restaureringar; 1650, 1895-1898 och
1979-1983.
1650 ändrades mycket. Den medeltida inredningen revs ut. 60 altare, läktare,
trappor och trappavsatser försvann. Man ändrade ocks?p?hela inredningen
så att bänkraderna vändes åt väster. S?är de fortfarande placerade.
Takmålningarna kalkades även över, men togs åter fram
vid den senaste renoveringen.
Gravarna
I kyrkan ligger många berömda personer begravda. Det var bara de
rika, som hade råd att köpa sig en gravplats inne i kyrkan. De flesta
var adelsmän, hantverkare eller präster. Drottning Filippa, gift med Erik
av Pommern, ligger begravd i kyrkan samt Gustav Vasas son, hertig Magnus.
Inuti hans gravmonumentet hänger kistan i kedjor, det var ett önskemål
från hertigen eftersom han var rädd för spindlar.
När kyrkan restaurerades flyttades många av gravstenarna omkring
och man placerade de finaste längst fram.
Exteriör,
kyrkans utsida
Söder om den norra porten finns fem ganska djupa korsformade gropar. Bredvid
finns tv?kors. Groparna och det ena korset är blanknötta. Ibland kan
man höra att det var Birgitta, som gjorde märkena, när hon vände kyrkan
(djävulen hade vänt den fel), men det är bara sägner. Kyrkan stod färdig
nästan femtio år efter hennes död. Groparna och korsen
gjordes istället för att pilgrimerna, som vandrat långa vägar för
att komma till kyrkan, skulle kunna stoppa fingrarna i hålen och
känna att de äntligen kommit fram. Liknande hål finns i andra kyrkor,
bland annat i Hagia Sofia i Istanbul och födelsekyrkan i Betlehem.
P?klosterkyrkans yttervägg kan man se hur andra huskroppar varit ihopbyggda
med kyrkan. Runt kyrkan fanns flera olika typer av hus och under klostertiden
var munkarnas och nunnornas hus förbundna med kyrkan. Nunnorna vistades
under bönen och mässorna på en balkong som fanns uppbyggd
inne i kyrkan.
Klostergårdarna
Runt kyrkan finns olika gårdar och trädgårdar. Förr
användes de till att odla grönsaker och kryddväxter. Även
många fruktträd fanns i klosterträdgårdarna. Runt
hela klosterområdet löpte en lång mur. Det mesta av muren
finns fortfarande bevarad. För ett tjugotal år sedan återskapades
en örtagård, som har till syfte att visa vilken typ av örter
som användes under klostertiden. Kryddväxterna användes
både som krydda i matlagningen och som medicin.
Klickbara bilder
Klickbara bilder
Klickbara bilder
Klickbara bilder
Klickbara bilder
Klickbara bilder
Klickbara bilder
Klickbara bilder
Klickbara bilder
