De första klostren i Sverige byggdes för ungefär 900 år sedan. Det allra första klostret grundades runt år 1100 i Vreta, Östergötland, och var ett nunnekloster. Övriga kloster i Sverige var Alvastra, Nydala och Varnhem och de byggdes av franska munkar som kom till Norden som missionärer för att omvända människor till kristendomen.
Olika klosterordnar kan kännas igen på sina dräkter och varje orden har sin speciella dräkt. En birgittinernunna har en grå klänning, vitt dok, svart slöja och en vit krona med fem röda prickar.
Den som bestämmer i munkklostret kallas för abbot, och i nunneklostret kallas hon för abbedissa.
Varje munk och nunna måste lova tre saker när de går i kloster: fattigdom - att inte äga något, kyskhet - att inte ha sex med någon, lydnad - att alltid lyda abboten eller abbedissan.
Livet i klostret bestod av arbete och bön. På medeltiden tog klostren hand om sjuka och undervisade barn. Klostren var ofta självförsörjande, de odlade sin egen mat och sydde sina egna kläder. På den här tiden fanns inte tryckpressen, så alla böcker skrevs av för hand i klostren. Det tog ungefär ett år att skriva av en bibel! Böcker var mycket dyrbara och ofta hade man kedjat fast dem så att ingen kunde stjäla dem. Vadstena kloster hade Sveriges största bibliotek på medeltiden.

Birgitta överlämnar ordensregeln till birgittinermunkar och birgittinernunnor. Träsnitt.

Birgittinerkyrka i Holland. Träsnitt från omkring 1500.